....Jag trivs bäst i Öppna Landskap....

....Nära havet vill jag bo.... Denna underbara bild tog jag i morse när vi var på väg till sonens dagis som ligger helt underbart mitt ute i de Halländska rapsfälten. När solens strålar strilar ner mellan träden i den lilla skogsstigen och sprider sitt ljus över fälten, ja då känner man sommaren i luften. Jag är ju från början en infödd Västgöte, med skog och sjöar i blodet. Men för tretton år sen bestämde jag mig för att det var till havet jag ville, ut till de öppna vidderna och stränderna. Inte en sekund har jag ångrat mitt beslut. Visst, Borås är en fantastisk stad och i Sandared, barndomsbygden, är det mysigt med skogen intill knuten, men det är hit, till havet och fälten, jag längtar när jag inte är hemma. Här finns ett speciellt ljus, en speciell doft, som dröjer sig kvar långt efter att turisterna har lämnat stranden och när höststormarna viner. En doft av tång och salt och sommar...Av längtan och förväntan.

"Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri,när stranden fylls med snäckskal, med havsmusik uti." Kom och hälsa på vet ja, så förstår ni vad jag menar :D !