onsdag 23 juni 2010

Nu är det förkylt....

...Ja, jag vet, många av mina vänner tycker att vi är supernojjiga när det gäller hosta, förkylning, feber och sjuka barn. Jag vill helst inte springa rakt in i sjukdomar som man kan undvika. För faktiskt är det ju så att de flesta sjukdomarna går inte att undvika, de smyger på en ändå. Men att åka hem till någon som hostar, fräser och snörvlar...nä, det brukar jag tacka nej till. Men så häromdagen var vi ju på ett underbart Varbergsbesök. Och vi visste att minstingen var snörvlig och hade rinnande näsa och jag visste i samma stund som Milda "lånade" hennes vattenflaska att det var kört :) Och mycket riktigt. Både Milda och bebisJuni är förkylda, och Milda allra värst. I natt sov hon 2 timmar, resten av tiden illvrålade hon och hade förmodligen ont i både öron och hals och näsa (mamma och pappa hade inte ont i öronen med utvecklade under natten en kronisk tinnitus). Det enda som hjälpte var när klockan var 04.30 och Gabriel satte sig och tittade på ett fantastiskt meningslöst barnprogram i soffan med henne..då tystnade hon tillfälligt i alla fall.
Och inte blir det bättre av att Juni me snorar och snörvlar och vaknar så fort Milda lyckats somna till....Jag säger inte att det är supersynd om oss. En liten förkylning hör ju sommaren till. MEN, jag kommer fortsätta att undvika snoriga vänner framöver. Förutom Malva, som redan är förlåten för smittspridningen, eftersom Malvas mamma gör de GODASTE kladdkakemuffinsen EVER! Så ok då, jag ändrar mig, ska ni smitta ner 4-barnsfamiljen med valfri sjukdom så se till att den åtminstone levereras dold i ett rus av socker och choklad! Prosit!

torsdag 17 juni 2010

En liten paus...

....Livet är härligt stökigt just nu. Ringde min vän igår och frågade -vad gör ni? Klockan var väl närmare 9 på kvällen och Juni höll precis som bäst på med sitt kvällsgnäll... -Sitter i solen på altanen och dricker vin, blev svaret. Åhhh ett sting av avundsjuka for över mig. Jag vill me! Själv låg jag med en nedspydd t-shirt i sängen och försökte frenetiskt att få lillan till en välbehövlig rap. Kunde inte annat än att le åt situationen. Ett glas vin på altanen känns såååå långt bort just nu. Att kunna sitta och njuta av kvällssolen känns lika avlägset. Kvällarna fylls av välling, rap, bajs, blöjor, sagor, nattning, mer rap, mer bajs och ännu mer välling...När klockan är tio-elva är man så trött att man inte ens orkar byta den nedspydda t-shirten utan somnar gott med en slocknad bebis på magen.
Men så ibland får man en paus. Det kan vara en halvtimme, en timme, ibland inte mer än tio minuter. Men det är så skönt. Så tyst och så lugnt. Och så välbehövligt. Att få samla krafterna lite. Idag hade vi lyxen att få en hel eftermiddag av lugn. Världens bästa Anna och Långa Farbror bjöd på grillat och mumsig efterrät. Ingen matlagning, ingen disk, bara total lyx! Barnen lekte ute och även om vi vuxna åt i skift och gick och bar på andras och egna ungar så var det en så härligt avslappnad återhämtningseftermiddag! Värd mer än en weekend på ett 5stjärnigt hotel! För nu blev vi inte bara bortskämda, vi fick ju även umgås med fantastiska vänner- och vad kan vara mer lyx än så????
Nu känner man sig fylld av ny energi så jag tror jag firar med att byta ut kräk t-shirten mot en ren och går och kryper ner och luktar på min bebis (som är nytvättad och härligt bebisluktande)! Ta hand om er- och ännu viktigare- ta hand om era vänner! De är guld värda!!!!

onsdag 9 juni 2010

Och så plötsligt fanns du....

...Som om du alltid funnits där. 9 månaders längtan, väntan är över. En ny liten människa. Alldeles perfekt med perfekta händer, fötter, öron och mun. Vår älskling! Att du var en tjej hade vi inte alls i tankarna. Du var ju en Vide. Från stunden vi visste om dig i magen var du en Vide. Men du lurade oss allihop. Älskade lilla prinsessa. Önskar att tiden kunde stå stilla. Kan inte få nog av att andas in din bebisdoft, se dina ögon när du öppnar dom, hålla ett finger i din hand när du ligger bredvid mig och ska sova. Ett litet mirakel. Varje nyfött barn är ett litet mirakel i sig och att få uppleva det är det häftigaste, mest fantastiska som finns. Någon sa en gång att barn är små varelser som sitter i trädtopparna och väntar på att välja sin mamma och pappa och få landa på jorden. Jag är så tacksam för att du valde just oss.
Tre prinsessor och en prins- för mig är ni det finaste som finns!