På upptäcksfärd!

Skönhet ligger i betraktarens ögon sägs det och visst ligger det något i det. Som häromdagen när vi var ute och promenerade. Lillan började peka och ropa "dä" "dä" vilket betyder att hon hade sett ngt spännande och ville titta närmare på det. -Men gumman, sa jag, det finns ju ingenting att titta på där, kom så går vi vidare! Men hon envisades med sitt "dä" och pekade på ett träd med torra fjolårslöv som darrade i vinden. Vi gick närmare och hon slutade ropa utan satt stum av förundran över trädets dansande löv. Just där, i hennes ögon, var trädet det vackraste som fanns för henne och löven kanske var dansande ballerinor eller spelande klockor, vad vet jag? För tyvärr är det så som en vän skrev till mig när jag messade bilden till henne, att förmågan att se det vackra i små saker har en tendens att växa bort med åren. Vi skyndar oss fram i livet och hinner inte lägga märke till fjolårslöv som kanske försöker fascinera oss med sin knastrande vårdans. Det är genom sina barns ögon man får glädjen att återupptäcka dessa hemligheter, och det är värt mer än alla skatter i världen!
"I en värld full av kosmiska under, ser barnet det vi inte ser, ett löv som en vindpust gjort sönder, blir en ängel som dansar och ler...." Ta vara på de små ögonblicken- de kan vara större än vad du tror! Ha en mysig dag allihop!